OM BLOGGAR.

'Vem skriver ens en blogg idag om sitt liv?' frågade Jullan. Jag funderade lite, visste inte helt vad jag skulle svara, själv skriver jag ju två, men det är nog inget hon vet eller har ont av. Hon borde veta, åtminstone en eftersom denna är ju bara den jag skriver öppet "i smyg". Det är inga hemligheter jag tilldelar (än) och jag skriver bara precis hur jag tänker, inget jävla förfinande av språk och inga bilder, bara ren skär text ur en klippsk skalle. För att återgå till Jullans fråga svarade jag bara lite diffust 'Vad tänker du på?' hon fortsatte med 'Nej, jag förstår inte alla dessa människor som orkar skriva om sina vardagliga liv om vad de gjorde vid vissa klockslag eller vad de åt den dagen? Vem bryr sig?' Inte en jävel tänkte jag, sedan kom jag på, jo just jag för på min andra blogg skriver jag ibland sådant tråkigt shit för att det inte händer så mycket kul i verdagen, jag menar jag är ju inte ute och reser varje vecka så då kan det lätt bli att lite "tråkiga" inlägg kommer till. Ibland, inte särskilt ofta händer det, men då kan det vara riktigt kul att bläddra tillbaka och se och minnas det man gjort, då tänker man ju nästan att man önskat att man bloggat hela sitt liv. 'Jag vet bara att mina släktingar är ibland väldigt intresserade av vad jag gör och hur det ser u där jag befinner mig'.. Hon släppte inte blicken från telefonen 'Jo, det är ju säkert sant om man reser och så, men vad vet jag, jag har ju aldrig bloggat själv i mitt liv' Nä, juste tänkte jag och tänkte även att hon kanske inte har så mycket tankar som hon känner att hon måste få skriva av sig på något sätt. Jag kan ju näst intil känna abstinens av att få bli av med lite tankar från skallen, skriver jag inte ner eller berättar dem så kan jag inte sluta tänka på dem, det blir som ett avslut helt enkelt på ett kapitel i skallen.
LIVET., TANKE | bloggar, bloggare, elsaheart, ironi, ur huvudet, varför, vem orkar, vem skriver | | Kommentera |

VIT LÖGN.

'Hur många övningar kör du?' jag kände stressen inom mig, vad skulle jag svara? 'Sju', sa jag och hoppades på att det var ett tillräckligt bra svar. Det var lögn nummer två för denna dagen, ingen stor men ändå.. Varför gör man ens så? Ljuger om oväsentliga saker bara för att "passa in" och "bli omtyckt".. Nu fick jag ju bara ett leende och nick till svar på mitt egna korta svar, så egentligen har jag ingen aning om vad det betyder. Hade det varit helt käpprätt åt helvete dåligt tror jag att han hade sagt något men det kanske var dålig för att det var för lite och han ville inte nedvärdera mig och göra att jag känner mig dålig så att han inte sa något. Inte för att det spelar någon roll jag sa att jag gjorde 7 övningar, egentligen hade jag 14 på schemat så oavsett vad han tänkte om min lögn så kompenserade jag ju upp den, jag bara tycker att det är onödigt av mig att säga så.. Är det bara jag? Eller gör andra så mot mig? Drar en liten vit smålögn då och då under stress. Vad är det som gör det? 
LIVET., TANKE | Lögn, filosof, funderingar, mitt liv, omtyckt, passa in, stress, ur huvudet, värderingar | | Kommentera |

KUNG PÅ DE SJU HAVEN.

Jag tänker på honom ibland, eller ganska ofta för att vara ärlig han korsar min tanke då och då.. Allt är ju relativt, med vad som är ofta och så tänker jag, men jag menar minst gång per dag och det kan jag tycka är ofta för en person som inte längre lever. Jag kan liksom inte sluta fundera på om jag hade tänkt på honom lika mycket om han fortfarande var vid liv. Hemskt ändå att man ska behöva dö för att folk ska tänka mer på en, kanske borde jag lägga mer tankar på de som är betydande och levande för mig just nu istället. Jag brukar när jag tänker på honom bädda in tanken av honom i Pippi Långstrump, ja alltså att min pappa numera är kung på de sju haven och kanske ibland åker till Kurreduttön.. Dock hade inte Efraim Långstrump ett träben, men det är lite så jag ser honom nu, med ett träben, likt en pirat. Pappa var nog egentligen en pirat, antingen var han det i ett tidigare liv, eller så är det det han äntligen blivit om man nu tror på sådantdär med ett liv efter döden. Jag vet inte själv om jag tror på det, men jag tycker att det är en fin tanke så varför inte? Pappa älskade havet, var ganska barsk av sig, älskade smycken och allt som glittrar och dessutom dog han av ett avsågat ben.. Mer pirat än så tror jag knappast att man kan bli. Kanske är han inte som Efraim Långstrump för av vad jag förstod som liten så tyckte han om barn, det gjorde inte pappa, åtminstone inte glada och pratglada barn som förde oljud kring sig, så han kanske mer är åt hållet Kapten Krok? De bor ju alla uppe i himelen med, så det verkar ju faktiskt ganska logiskt plus att han aldrig var riktigt fan av Peter Pan heller, det är nog så det hänger ihop nu när jag tänker efter.
TANKE | Efraim Långstrump, Kapten Krok, Kung på de sju haven, Pappa, Peter Pan, Pippi Långstrump, bortgång, funderingar, kurreduttön, livet efter döden, pappa är pirat, pirat, saknad | | Kommentera |
Upp