DROGER OCH SÅNT.

"Går du på droger?"
Det var det första min kollega frågade en morgon när hon kom på jobb. Helt ställd och för att vara ärlig en aning förödmjukad så svarade jag bara
"Nej, vad får dig att tro det?" och så drog hon den där om Rödluvan.. Nej, okej det gjorde hon inte, men hon tyckte att jag var förändrad (och därför drog hon slutsatsen att jag tar droger?!), att jag under de senaste två veckorna blivit som förbytt. Jag blev ledsen (jag som den morgonen kämpat så med att hålla humöret uppe). För att vara helt ärlig så har jag inte mått bra det senaste, jag har känt mig riktigt nere och mest har det haft och göra med jobbet, aldrig har jag kommit från jobbet och känt att det ens varit en okej dag och så tycker jag inte att det ska vara. När man lägger i snitt en fjärdedel av sin dagstid på jobb och nästan en tredjedel på sömn och vila så är det faktiskt viktigt att den där fjärdedelen åtminstone känns en aning meningsfull. Det är därför jag slutar, för jag orkar inte mer, jag orkar inte komma hem från jobbet varje dag och vara irriterad och utsliten i huvudet på grund av att systemet i verksamheten inte fungerar. Det är ju såklart tråkigt, men inte så tråkigt som att fortsätta och det är inte jätte upphetsande att behöva dras på jobbet i ytterligare tre veckor efter att man äntligen har bestämt sig. Så absolut, jag håller med om att jag inte är mitt vanliga jag, jag är inte så jätteförtjust i att vara sur och irriterad, men att påstå att jag går på droger hjälper inte det heller.. Nu får ni inte tro att jag är sur mot gäster, nejdå, de frågar om jag är född på lyckliga gatan, så helt katastrof kan jag ju inte vara med ett sådant påstående? Det lustiga är att strax därpå undrar hon om jag har en käraste som hon inte vet något om och att det skulle vara en anledning till att jag slutar.. Nej, fortsatt ingen käraste och det kanske inte är så konstigt om jag uppfattas som nerdrogad på jobbet? Och droger, det vet jag inte mycket mer om än att det inte är bra och man blir en konstig filur av dem, jag vet inte vad det är för skillnad på dem eller hur man får tag på dem och lika bra är väl det, för jag har ingen större lust att ta dem heller.

TANKE | | Kommentera |

TROGEN.

Varför har jag så lätt för att bli kär? Eller vad snackar jag om? Lätt? Det är då fasen inte lätt för mig att fatta tycke om någon, jag är ju inte den som följer med efter en dans på krogen om man säger så. Men när jag väl hittat någon som jag fattat minsta tycke för, då blir det som att jag säger upp min själ och överlämnar den till den personen.. Det är såklart aldrig någon som tagit emot den, den försöker bara hitta tillbaka till sin kropp igen och när den väl gör det BAM! Då går tanken 'Aldrig mer ska jag göra så mot mig själv igen, dags att ge sig ut och ha lite kul!' Men det blir ju aldrig så för POOF har jag fattat tycke för en ny och så går det om och om såhär och då snackar vi inte dagar eller veckor, vi snackar månader.. Sorgligt va!? Jag blir monogam för män som inte vill ha mig, samma visa varje gång. Det får mig att undra? Varför är jag så trogen? Trogen någon som inte ger ett skit igen, trogen någon som inte ens har en tanke på att vilja vara trogen tillbaka, trogen någon som inte ens tänker på en.. Jag vet inte varför, det enda jag vet är att det ligger väldigt starkt i min natur att vara folk trogna. Har jag sagt att jag ska något då gör jag det för att inte andra besvikna, det är som sagt viktigt för mig. Jag menar inte på att det är dåligt, men jag bara undrar varför jag har sån stark vilja och starkt hopp till vissa. Är det normalt eller är det bara jag?
LIVET., TANKE | ensam, kär, monogam, normalt, plikt, tankar, trogen, värderar, ömsesidigt | | Kommentera |

WIN EVERY BATTLE.

När du ser skillnad på din kropp, när du ser styrkan, då känner du dig också starkare och då blir du också starkare. Man orkar pusha en sista gång för man ser hur starkt musklen jobbar för den, det blir mer kul eftersom då vet du att om du kunde bli sådär bra, då kan du bara bli bättre. Bättre på alla plan, blev det skillnad i axeln så är det väl klart att det kan bli skillnad på kondition eller mage, det är ju inte så att min kropp endast är välsignad med förändring på axlarna, det beror ju såklart vad man lägger fokus på. Även om det tar lång tid och är en svår process så är det bara att hålla ut och kämpa på eftersom, bra skit tar tid och man måste bara hålla i sin disciplin. Mitt knep är att även om jag inte känner för att träna eller känner att det gör någon större skillnad så vet jag att det verkligen inte gör det om jag inte heller ger mig fan på det. Jag vet att om jag inte går och tränar idag så förändrar jag inget idag, det handlar bara om att göra för oavsett hur pissigt det känns innan så kommer du ALDRIG ångra dig efter och det är ett faktum, du kommer aldrig känna fan vad ledsen jag är för att jag sprang de extra 100metrarna, gjorde de två extra armhävningarna eller lyfte ett kilo mer. Always win every battle! Det lärde Kenan mig och det tänker jag vad jag än gör 'WIN EVERY BATTLE' stora som små, spelar ingen roll om det gäller träning eller att vakna upp på morgonen. Det handlar mest om dig själv, om du peppar dig själv och pushar dig själv hur jobbigt någonting än är så kommer du en dag att tacka dig själv för att inte ge upp. Tro på din inre styrka och den kommer växa sig ut och visa resultat.
DAGENS TIPS, LIVET., TANKE | bli starkare, det lilla extra, kämpa, motivation, pepptalk, pusha digsjälv, resultat, starkare, träning | | Kommentera |
Upp